24 NOVEMBER 2021 19:25 SKRIBENT: SARA ULRIKA HOLMGREN
Strax innan jul 2020 slog Meraf Batha det då svenska rekordet över 5 kilometer runt Massetjärn, ett småskaligt lopp arrangerat av Hälle IF. Andreas Kramer presterade säsongsbästa under Bannister Running Invitational och Örgryte IS Friidrott skalade om traditionsenliga Världsungdomsspelen till elitgalan Bauhaus Jump Challenge. Trots minskat internationellt resande fanns värdefulla möjligheter för prestation när nationell elit istället samlades lokalt. Pandemin kom att bli den tvingade kraften till att 156 lokala tävlingar arrangerades under 2020. Fler än någonsin. Göteborg Friidrott möter Arina Ljung, styrelseledamot och även psykolog på Idrottspsykologerna, Alexander Nilsson från GFIF och en av Sävedalens AIK ideella ledare, Matti Bränholm i en dialog om arrangemang för föreningslivet tillväxt och de ideella krafternas värde.
Idel ideell kraft
–Jag får göra andra ungdomar glada, inte bara våra [Sävedalens] egna aktiva. Jag får se vänskap födas och gro. Jag tror att alla föreningar behöver flera ben att stå på ekonomiskt och där är arrangemang ett av benen, säger Matti.
För andra sommaren i rad var Matti tävlingsledare för Ungdoms-DM, en av de större distriktöverskridande tävlingarna för ungdomar. Han är inte bara ledare för en av Sävedalens AIK ungdomsgrupper, förälder till ett av barnen och tidigare aktiv inom lagidrott; han är och har en idel ideell kraft.
–Som vuxen förstår jag styrkan i en förening och en grupp. Det ger en identitet. Man blir sitt lag eller sin idrott. Men många [föräldrar] tycker att det verkar jättesvårt i början, säger Matti.
Minns du kanske ungdomstävlingarna Första, Andra, Tredje och Sista Chansen? Arrangemangen drevs av Matti för att ge barn och unga en möjlighet att tävla och samlas lokalt, framförallt när pandemin tog greppet om de distriktsöverskridande resorna.
Vad är det som gör det så självklart och enkelt för honom att arrangera?
Ungdoms-DM 2020
–Jag får en fantastisk kontakt med min dotter. Jag får då och då fina tack från andra ledare som uppskattar arbetet man lagt ner. Mycket av det här räcker lång, så för min del har det inte varit något särskilt med det jag arrangerat. Det viktiga är just gemenskapen, säger Matti.
Han berättar också om det system kring funktionärstimmar som i grunden fungerar väl, men som till viss del skapar missnöje eller orättvisor då många inte förhåller sig till helheten i föreningen utan fokuserar mest på sina egna timmar eller i vissa fall vill köpa sig ur det ideella ansvaret.
–Det känns inte lika naturligt idag att hjälpa till ideellt?, säger Alexander.
–Men då visar man inte på att det viktiga, att faktiskt arbeta för att få det man vill, säger Matti.
Se mig, hör mig, berör mig
En samverkan mellan Göteborg Friidrott och föreningarna har de senaste åren minskat tröskeln till att arrangera. Inuti föreningarna har man tagit väl hand om möjligheten att genom Göteborgs Friidrottsförbund utbilda sina aktiva, ledare och föräldrar till specifika funktionärsroller för att ha en starkare kunskapsbas att stå på idag.
Alexander Nilssons uppgift är att stötta de förenande krafterna som vill skapa något större än dem själva.
–Framförallt önskar jag att föreningarna känner att man kan få mer kunskap till att skapa ett inkomstbringande arrangemang som också kan stärka gemenskapen, säger Alexander.
En människas drivkraft byggs på olika grund. Däremot har varje individ lika grundläggande psykologiska behov att bli sedda, hörda och få göra det som du känner att du är bra på.
“Att arbeta för att få det man vill” som Matti säger, innehåller en meningsfull aspekt men också de underliggande frågorna; Vad vill medlemmar? Vad vill föreningar att ett ideellt engagemang leder till?
Arina Ljung, styrelseledamot i Göteborgs Friidrottsförbund och psykolog på Idrottspsykologerna ger inblick i hur föreningarna kan visa sina medlemmar att de finns och att de behövs för utvecklingen av föreningen och i slutändan för att tillsammans skapa en stärkande social miljö:
-Idrott skapar arenor där människor kan få uppleva samhörighet och skapa sociala relationer, vilket kan öka livskvaliteten. Föreningarna behöver därför arbeta med att kunna få sina medlemmar inkluderade. Personligen gillar jag verkligen uttrycket ”Se mig, hör mig, berör mig”.
Hur kan föreningarna arbeta med att uppfylla dessa tre sakerna hos varje medlem? Om jag kommer känna mig sedd, [om jag kan ] känna att någon faktiskt lyssnar på det jag har att säga samt är aktiv inom ett område som jag tycker är viktigt, då tror jag att sannolikheten för att jag skulle ställa upp ideellt vara betydligt högre, säger Arina.
Hon kallar det för ett uppgiftsinriktad klimat. Hur skapar man det?
–Ett sätt att skapa ett sådant klimat är att låta individen själv formulera mål och att hjälpa individen med att stärka tilltron till sin egen förmåga och kompetens. Människor vill känna sig behövda, precis som att man vill tillhöra en grupp, säger Arina.
Gemenskap föder engagemang. Engagemang och motivation bidrar till gemenskap. En förening är ingen förening utan den ideella kraften.
–Det kan vara klokt att informera om vilka roller/egenskaper/erfarenheter som faktiskt behövs för de olika uppdragen, säger Arina.
Istället för att ropa ut ”vi söker funktionärer” så berättar Arina hur du kan vara mer specifik.
–Tänk en jobbannons! Få personer skulle förmodligen söka ett arbete där det stod ”Vi söker nya anställda” utan att det stod något om vad arbetet innebär. Vi behöver därför få det att låta som att det är just dig som vi behöver för att lyckas. Det handlar om att skapa självförtroende hos individen, säger Arina.
Hon avslutar med en fullt konkret handling; Att sänka tröskeln till att tacka Ja till att vara funktionär. Att en timma är bättre än ingen alls.
–Generellt finns det så pass många medlemmar i en förening att skulle alla sköta sina funktionärs timmar skulle det finnas överflöd av ideell kraft, säger Alexander och Matti tror på att skapa en stark sammanhållning i gruppen för att även föräldrarna ska kunna känna mening och engagemang.
Alexander Nilsson och MAIK-tjejerna Elin, Astrid och Alma
Gemensamt leds samtalet mot en större tilltro och en vision om djupare professionalitet och tydlighet i varje förenings kommunikation om vad det innebär att vara en medlem men också varför föreningen finns och vad varje medlem betyder för föreningen? Fokus förflyttas då naturligt mot kärnan i verksamheten. Individen.
Arrangemangstöd är ett av Göteborgs Friidrottsförbund fyra verksamhetsområden. För GFIF är föreningarna och varje individ kärnan i verksamheten. För er som vill arrangera lokalt eller centralt finns Göteborg Friidrott här för att ge er stöd till ett lyckosamt arrangemang. Genom GFIF kan ni låna utrustning, få stöd i frågor eller utbilda aktiva och ledare till specifika funktionärsroller för att ha en större kunskapsbas att stå på inför ert kommande arrangemang. Genom starka föreningar skapas en stark friidrott. Vill din förening skapa ett arrangemang? Klicka här, för att lära dig mer eller skriv till Alexander Nilsson.
Artikeln är den första av fyra om Göteborgs Friidrottsförbunds verksamhetsområden.
