SJUNDE JANUARI 2022 SKRIBENT: SARA ULRIKA HOLMGREN
“Det är en ständigt pågående process att fånga upp – Vad är det som behövs nu?” En artikel om friidrottens vision och Göteborgs Friidrottsförbund uppdrag.
2015 ställde forskaren John Dohlsten frågan; Hur kan friidrotten bli mer hållbar? Frågan ställdes i relation till de krav, normer och värderingar som formade den idrottsliga kulturen i Göteborg. Tillsammans med Göteborgs Friidrottsförbund avhandlades frågan under fyra år, med syfte att förstå hur elittränare kan utveckla en mer hållbar elitidrott för sina aktiva. I December 2020, skriver John för Göteborg Universitet; “Det behövs bättre stödstrukturer om elitidrotten ska nå en balans mellan kortsiktiga resultat-fokus och ett långsiktigt perspektiv där man värnar om idrottarens hälsa”. I den fjärde och sista artikeln om Göteborgs Friidrottsförbund verksamhetsområden möter vi teamledaren Henrik Eliasson, vars kompass riktades mot friidrotten under den här perioden. Tillsammans utforskar vi delar av det som har hänt sedan dess och vad Göteborg Friidrott har för uppdrag, egentligen?
“Diversitet är nyckeln i idrottsrörelsen”
Att skapa friidrottsliga förutsättningar genom att “öka omfattningen av elitstödet” eller att “förändra kriterierna för elitstödet” för att främja långsiktighet är enligt Henrik den typ av utveckling som under åren varit relativt enkel att mäta, på samma sätt som ett resultat är kontentan av en specifik prestation. Däremot, var inget mer självklart än att anamma ett fokus på “breddidrott, fostrandet av unga, och elitidrott”. Hela idrottens uppdrag. Ett uppdrag i ständig rörelse och kanske ett uppdrag, som inte går att mäta objektivt?
-Svårmätt utveckling är de större processerna om en hel förenings syn på “Vad är det vi gör? Vad är syftet med att vi bedriver idrott i den här föreningen?”. Sådana processer tar längre tid och det finns inte det färdiga svaret. Det kan vara böljande utifrån de resurser som finns och vad personerna i föreningen brinner för. Diversitetet är ju en nyckel i idrottsrörelsen, tänker jag. Man skall kunna välja i en förening att arbeta med en viss målgrupp och göra det fantastiskt bra, och så finns det föreningar som jobbar med alla målgrupper. Det är fascinerande att vi har 50 anslutna föreningar och att det är väldigt stor skillnad på vilket sätt man bedriver friidrott i sin förening, säger Henrik.
Med ett “icke-dömande” förhållningssätt har Henrik navigerat sig från orienteringen, där det i många sammanhang och på samma tävling finns en stor blandning av åldrar, kapacitet och intressenivå, och där den gemensamma nämnaren är genomförandet av den specifika idrotten:
-Det skapar en form av grundsyn på vad idrotten kan. Det finns inget som är mer riktigt idrott än något annat. En liten förening som inte har någon tävlingsverksamhet men en fantastisk motionsverksamhet, är lika mycket värd i idrottens ögon, säger Henrik.
GKIK, 4×800 meter, Kvinnor seniorer, Stafett-SM
Vad är det som behövs nu?
Ett nytt år och en ny inomhussäsong är runt hörnet. Verksamhetsplanen för 2022 är sedan november skriven, printad och redo att integreras i förbundet och föreningarna. Men för att få den röda tråden mellan, aktiv, förening, distriktsförbund och nationellt förbund att hänga ihop, har man arbetat aktivt under åren med att bygga broar däremellan:
-När jag började fanns det flera saker som behövde prioriteras, men som vi gjorde det i parallella system. Som att ha styrelseutbildningar med en privat aktör istället för att använda RF-SISU kurser. I avsaknad av centrala styrdokument tog man fram egna, det var helt rätt, men det gjorde att vi hade egna uppsättningar av olika policys som uppförandekoden, till exempel.
Både föreningarna och aktiva är ju en del i en helhet och har man då ett ärende som behöver hanteras av Svenska Friidrottsförbundet så kunde det vara olika policydokument, som både skapar förvirring och olika tolkningar. En annan viktigt resa som har gjorts har varit att korta ner och tydligt beskriva vad som är vårt uppdrag som Distriktsförbund. En tydlig sådan är att Göteborg Friidrottskansli inte ska bedriva verksamhet, vilket vi till viss del gjorde när jag började. Sett till ett utvecklingsperspektiv kanske det hade varit det rätta att exempelvis bilda team som tränade olika individer, men det är inte vår (GFIF’s) roll och då får man hitta samarbetsformer mellan föreningarna istället för att förbundet ska göra det. Men det är en ständigt pågående process att fånga upp; Vad är det som behövs nu?, säger Henrik.
Sara Christiansson, Sävedalens AIK
Detta, för att främja diversiteten, skapa strukturer för att stötta föreningarna och utveckla friidrotten i stort.
-Det mest grundläggande är en form av självbild att vi finns till av en uppgift, inte av egenvärde, säger Henrik.
Den gemensamma värdegrunden om bredd, spets och glädje vill att en glädjefylld friidrottsutveckling sker i en kultur där varje medlem ges utrymme att vara den man är och där det finns en dynamik mellan barn, ungdom och senior. Och med en kontinuerlig ström av ledare och aktiva är kanske svaret på frågan “Hur kan idrotten blir mer hållbar”? som John Dohlsten ställde första gången för sju år sedan, fortsatt levande och inkluderar inte bara elit utan även barn, unga, ledare och föräldrar idag, mer än någonsin?
Idrotten speglar samhället och samhället speglar idrotten
Svenska Friidrottsförbundet skriver i Strategi 2025 att “Vårt gemensamma uppdrag är att få friidrotten att växa och välkomna fler till vår fantastiska idrott”, med tyngd och fokus på individer “I hela landet. I alla åldrar. I alla föreningar, stora som små, och i alla grenar”. Strategi 2025 är även den en kompass som efter många års dialog vill komma ner i föreningen för att förändra, förstärka och förena. En strategi som på senare år, paradoxalt drivits på som allra starkast underifrån.
-Det kan höra av sig ett gäng föräldrar som säger “Vi vill också träna när våra barn tränar”. Det finns flera föreningar som har en öppenhet att fånga de här initiativen, och som också har ett i grunden omedvetet inkluderade perspektiv; “Det är klart att ni också ska vara med här”. Det är ofta de föreningarna som dessutom haft en tillväxt i barn och ungdomsverksamhet, säger Henrik.
Genom åren har förbundet initierat och tillsammans med föreningarna genomfört flera värdefulla utvecklingsprojekt, med tron och tilliten inför att det är tillsammans vi skapar “Sverige mest attraktiv friiidrottsmiljö”, där det finns bredd, spets, och glädje – både för individen och för den enskilda föreningens utveckling:
-GFIF’s uppgift är att stötta föreningarna där de befinner sig, allt ifrån de praktiska för att tävlingen ska gå lite lättare eller att man kan låna utrustning och det kostar lite mindre, eller att det tar kort tid att göra administrativa saker för att få till en tävling – till att vi skall finnas där och kunna hänvisa vidare till frågor som inte vi har hand om. Men mest av allt tänker jag att det finns saker som lönar sig att göra gemensamt, ungefär som att vi har ett land – där gör vi saker gemensamt. Vi bygger vägar tillsammans, det är en smart sak. På samma sätt, i det lilla distriktsförbundet: Det är smart att dela på utrustning, det är smart att vi har en stor hall som vi delar kostnaden på, det är smart att arrangera saker ihop och dela på överskottet. Vad är smart att göra tillsammans? Då ska vi göra det tillsammans. Vad ger inte mening? Nej, då ska vi inte göra det, säger Henrik.
Även i andra värdefulla delar, som att fortbilda ledare eller träna sin organisation i frågor som rör mångfald, inkludering och jämställdperspektiv är ett disktrikförbund den som håller om ramarna och driver friidrottens vision, mål och strategi vidare ner till föreningarna:
-Sedan är det föreningen som själva måste tolka det inom föreningen, där medlemmarna behöver vara engagerade. Men återigen handlar det om att sänka trösklar, säger Henrik .
Felix Francois, Örgryte IS, under hopparnas gemensamma lördagspass i början av varje höst.
Friidrott är en idrott där man tillsammans stärker varandra och sin egen inre kraft.
Friidrott är en idrott där individens prestation och utveckling är i fokus.
Friidrott är en fri idrott där varje individ oavsett roll kan utvecklas utifrån sin förmåga.
Där varje ung, vuxen och äldre kan välja att springa, hoppa eller kasta.
Tillsammans skapar vi samhörighet, på arenan och utanför.
För alla, hela livet. – ur “Vårt Uppdrag”.
Artikeln om Friidrottskansliet är den fjärde av fyra om Göteborgs Friidrottsförbund fyra verksamhetsområden; “Förenings- och Förbundsutveckling, Friidrottskansliet, Anläggningar och Arrangemang” Klicka på varje område för att komma till artiklarna!
I slutet av januari går Henrik Eliasson vidare till Internationella Orienteringsförbundet.
Göteborgs Friidrottsförbund vill passa på att tacka för fem år av ledarskap och framåtanda, med fokus på idrottens hela uppdrag. Stort lycka till framåt!
